Sápmi är landet som tillhör samerna, en urbefolkning i norra Europa. Samerna, Sápmis invånare, har aldrig haft en egen stat och lever i dag uppdelade i de fyra länderna Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
De senaste årtiondena har dock denna urbefolknings nationella stolthet vaknat till liv igen och 1986 fick de sin egen flagga, som man de senaste åren ser allt oftare i regionen. Den blåa och röda cirkeln symboliserar solen (röd) och månen (blå) och de övriga färgerna är samernas traditionella färger.
Samerna är ett minoritetsfolk i Skandinavien och utgör endast ca 4% av befolkningen. Folktätheten i Sápmi är extremt låg, den ligger på ca två invånare per kvadratkilometer i städerna och kustregionerna. I landets inre är antalet invånare per kvadratkilometer lika med noll.
Samernas parlament, Sametinget „Sámediggi“, har sitt säte i Karasjok (Norge) och företräder alla samers rättigheter i alla fyra länderna.
Eftersom de juridiska rättigheterna i de fyra länderna är mycket olika finns det även ett parlament i varje land, Guovdageaidnu (Kautokeino/Norge), Gíron (Kiruna/Sverige), Anár (Inari/Finland) och Luyawr (Lowosero/Ryssland). Trots alla avtal är samernas rättigheter starkt begränsade. Störst rättigheter har de i Norge.
Historiskt kan man följa samernas existens ca 10 000 år tillbaka i tiden. Man vet inte exakt varifrån de kommer, men man antar att de härstammar från Nordasiens vidder. De första bosättningarna, som det finns belägg för, ägde rum för ca 9800 år sedan och de finns att se på hällristningar i norska Alta och i Härjedalen i Sverige.
Joik:
Jojk är samernas traditionella sång, en entonig, guttural övertonssång, som besjunger naturen och djuren. Jojken är till största delen improviserad och kan härledas tillbaka till stenåldern. Jojken uppstår genom att en människa lever i och med naturen. Jojken uttrycker alla känslor, den kan handla om det som varit och om det som komma skall, men den utspelar sig för det mesta i nutid.
Den som vill förstå jojk måste förstå samernas samhörighet med naturen. Man jojkar inte om någonting, man jojkar någon/något. Det uppstår en förbindelse mellan sångaren och lyssnaren.
Samerna är Europas sista urbefolkning! Deras rättigheter är oantastbara och borde erkännas på samma villkor i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.